Author: -

Abstract: »Årligen utsätts ungefär 50 000 kvinnor i Finland för sexuellt våld (Amnesty 2019), och inom EU är Finland det farligaste landet för kvinnor (FRA, EIGE & Eurostat 2024). Av de tusentals våldtäkter som anmäls till polisen är det bara i en bråkdel av fallen som våldtäkten leder till en dom i rätten. Våldtäkter har som brott en av de mest betydande mörkersiffrorna; de flesta våldtäktsoffer gör aldrig brottsanmälan på grund av skam, rädsla av att inte tas på allvar, eller osäkerhet kring ifall man är ett “äkta” offer. I ljuset av denna statistik blir de få våldtäkter som når över nyhetströskeln särskilt viktiga, eftersom de i stort sett representerar allmänhetens syn på och sätt att tala om våldtäkter. De språkval som görs i skrivna nyheter har en central roll i att skapa, upprätthålla eller bryta både medvetna och omedvetna attityder mot våldtäkt.
Denna korpusbaserade pro gradu -avhandling undersöker Yles språkval i nyheter om våldtäkt mellan åren 2011–2021. Huvudsakligt fokus ligger på användning av passiv och aktiv konstruktion på meningsnivå, och hur användningen av dessa konstruktioner påverkar ifall gärningsmannen nämns explicit, implicit eller helt utelämnas. För detta ändamål har ett korpusmaterial på sammanlagt 224 meningar från Yles nyhetsarkiv plockräätälöats med hjälp av anpassade CQP-sökningar. CQP-sökningarna är uppdelade i aktör-explicita, aktör-implicita och erfararcentrerade sökningar. I varje sökning ingår specifika meningstyper, varav de huvudsakliga är mies raiskasi naisen (aktör-exp.), nainen raiskattiin (aktör-impl.) och nainen joutui raiskatuksi (erf.c.). I analysen vidgas vyerna från meningsnivå till artikelnivå, då nio slumpmässigt valda artiklar representerar varsin meningstyp. Förutom att undersöka de kvantitativa skillnaderna i användningen av olika grammatiska konstruktioner granskar undersökningen även de samhälleliga attityder och inställningar som språket återspeglar.
Centrala teoretiska perspektiv för undersökningen är feministisk medieundersökning och kritisk diskursanalys, och den huvudsakliga metoden är kritisk diskursanalys. Undersökningen är kvalitativ, men den utnyttjar ett brett kvantitativt data som stöd.
Analysen visar att passiv är genomgående vanligare än aktiv det nyhetsspråk som återspeglas i forskningens material av Yles våldtäktsnyheter mellan 2011–2021. Av totalt 224 meningar är 137 i passiv form och 87 i aktiv form. I de flesta artiklar där aktiv form används för att explicit nämna
gärningsmannen nämner man även ofta dennes etniska bakgrund. Analysens resultat föreslår att våldtäkter blir särskilt nyhetsvärdiga och att det är mer sannolikt att våldtäkten beskrivs som ett aktivt dåd med en medveten aktör då denne är av annan än finsk etnicitet. I de passiva konstruktionerna beskrivs våldtäkt i regel som något som råkat hända en kvinna.
Hur journalister utbildas och vägleds i sin språkanvändning är centralt för att skapa mer etisk, jämlik och verklighetstrogen nyhetsproduktion. Sättet hur pålitliga servicebolag som Yle skriver om våldtäkter har en stark inverkan på samhällets syn på våldtäkt; som en enskild händelse, en olycka som beträffat ett offer eller ett strukturellt, könsrelaterat problem, där ansvaret alltid ligger hos gärningsmannen.« (Source: Doria)

Contents:

	1. Johdanto (p. 1)
		1.1. Tutkimuskysymykset (p. 2)
		1.2. Aiempi tutkimus (p. 3)
		1.3. Tutkimuksen tavoitteet ja rajaus (p. 5)
		1.4. Tutkielman rakenne (p. 6)
	2. Keskiössä tekijyys: impersonaalisuus ja personaalisuus (p. 7)
		2.1. Aktiivi (p. 8)
		2.2. Passiivi (p. 9)
		2.3. Nollapersoona (p. 12)
		2.4. Geneeriset ilmaisut (p. 13)
	3. Teoreettinen viitekehys: Feministinen mediatutkimus (p. 14)
	4. Myyttejä, mediaa ja sukupuolistuneisuutta: Raiskaus yhteiskunnallisena ilmiönä (p. 16)
		4.1. Raiskaus rikoksena (p. 16)
		4.2. Raiskausmyytit (p. 17)
		4.3. Sukupuolistunut ja sukupuolittunut väkivalta (p. 18)
		4.4. Raiskausuutisointi osana rikos- ja väkivaltauutisointia (p. 20)
		4.5. Mistä tekijät tulevat (p. 22)
		4.6. Eettisen journalismin rooli (p. 24)
	5. Aineisto (p. 29)
		5.1. Ylen suomenkielinen uutisarkisto: korpushaku (p. 29)
		5.2. Satunnaispoimitut artikkelit (p. 38)
	6. Menetelmänä diskurssianalyysi (p. 40)
	7. Analyysi (p. 43)
		7.1. Tekijäkeskeiset rakenteet (p. 43)
			7.1.1. Mies raiskasi naisen –tyyppinen ilmaisu (p. 45)
			7.1.2. Mies oli/on raiskannut naisen –tyyppinen ilmaisu (p. 50)
			7.1.3. Miehet raiskasivat naisen –tyyppinen ilmaisu (p. 53)
			7.1.4. Kaksi/kolme/neljä miestä raiskasi naisen –tyyppinen ilmaisu (p. 59)
		7.2. Uhrikeskeiset rakenteet (p. 61)
			7.2.1. Nainen raiskattiin –tyyppinen ilmaisu (p. 62)
			7.2.2. Nainen oli/on raiskattu –tyyppinen ilmaisu (p. 67)
			7.2.3. Nainen joutui raiskauksen uhriksi–tyyppinen ilmaisu (p. 70)
			7.2.4. Nainen joutui raiskatuksi –tyyppinen ilmaisu (p. 75)
			7.2.5. Nainen oli/on joutunut raiskatuksi/raiskauksen uhriksi –tyyppinen ilmaisu (p. 77)
		7.3. Yhteenveto analyysistä (p. 80)
	8. Pohdinta (p. 85)
	9. Päätelmät (p. 85)
	9. Päätelmät (p. 89)
	Lähteet (p. 91)

Wikipedia: History of Europe: History of Finland / History of Finland (1917–present) | Television: Television in Finland / Yle | Sex and the law: Rape / Sexual violence in Finland